Efter fem månader av uppskjutande av planer och bra ursäkter har vi nu tapetserat vår nisch i hallen. Det är en övergiven liten stump mellan köket och garderoberna, och det första man ser när man kommer in i lägenheten. I maj fick jag en halv rulle tapet från Cole & Sons kollektion new contemporary II som pappa fått över när han tapetserade, och nu äntligen är den alltså uppsatt. Utrymmet är nu det finaste i hela lägenheten och ska bli mitt sminkbord. Hur lyxigt är det? Jättelyxigt. 

Och om ni undrar vad jag gör när jag inte skryter så jobbar jag. Inte så mycket med mitt exjobb men som assistent åt åk 1 och 2. De är jättekreativa och jag blir väldigt inspirerad. Och väldigt trött. Jättetrött.

Så exjobbet händer det inte så mycket med just nu. Jag läste lite i boken Bor Vi i Samma Stad som är en bra sammanfattning av många av de diskussioner som rör staden idag. Där hittade jag ett stycke som rörde Skanska och deras intressegrupper. Eftersom Skanska kommer bygga största delen av det område jag valt att jobba med, är det intressant att titta på hur homogent det området faktiskt kommer bli. Jag har därför, utifrån den statistik jag samlat över Malmös invånare, skapat mina egna intressegrupper (till exempel ensamstående mamma med barn, studenter som inte vill bo i studentområden, par/familjer som vill bo tillsammans och familjer som bor flera generationer tillsammans). Dom är nu min målgrupp, mina kunder.

I övrigt har jag försökt börja skissa. Det är svårt. På ett sätt är det väldigt mycket lättare att gömma sig bakom en massa research och aldrig börja på riktigt. Så jag försöker hinna före mig själv och börja skissa innan jag fastnar och inte kan börja alls. Låter det rimligt? Antagligen inte. Men målet är att ha producerat skisser på både lägenheter, radhus och villor. Tre varianter av varje (bostad+lokal, bostadsgrupp+lokal, bo ihop/bo isär, kallar jag dom). Till den 16 oktober när jag ska träffa min handledare och examinator.

För tillfället klurar jag på en lägenhetsmodul med tillhörande lokal, som kan fungera som extrarum eller som hemmakontor / liten butik / verkstad. Jag har funderat jättemycket på gränserna mellan offentligt och privat om man nu väljer att arbeta i hemmet, och hur man som kund/besökare uppfattar den gränsen. Så min lösning är att försöka tänka i förskjutningar, både i plan och sektion. Tyvärr har jag klurat till det så pass mycket att jag inte förstår hur det hänger ihop. Jag måste bygga modeller. Och jag hatar att bygga modeller. Och när jag jobbar som assistent är mitt standardsvar ”bygg fler modeller”. För modeller är skitbra. Det är bara så svårt att säga det till sig själv.

På måndag och tisdag är det exjobbsgenomgångar. Bra tillfälle att lära sig förstå vad man håller på med alltså. Och ytterligare två dagar utan kreativt arbete som för processen framåt.

Måndagar är ju inte jätterafflande. Man är trött, man är sur, man har på två dagar helt glömt bort hur det går till att arbeta, vad man har för kod till sitt passerkort och hur äckligt kaffet i fiket egentligen är. Då kan man passa på att krydda tillvaron lite. Spice up your life som man sa på 90-talet. Här är mitt tips:

Bestäm dig för att laga något kryddstarkt. Väl hemma, hetta upp olivolja så att den blir riktigt varm. Riktigt jävla varm. Låtsas som att du inte märkt nånting. Häll i diverse hela kryddor, tex fänkålsfrön och spiskummin och grovhackad vitlök. Nu kommer det viktigaste: häll även i senapsfrön. Låt de bli varma så att de poppar. Ut ur kastrullen. Ner på golvet. Studsar mot kaklet. Fastnar i strumporna. Ha inget lock i närheten. Leta desperat efter lock alldeles för länge och ta för guds skull inte av kastrullen medan du gör detta. Släng på locket när du hittar det. När du lugnat ner dig tillräckligt för att slänga i allt annat du tänker ha i grytan (här kan man variera sig, men orginalförslaget kräver morötter och röda linser), lyft på locket. Inse att alla kryddorna, (de senapsfrön som är kvar i kastrullen) och den sista vitlöken är bränd till oigenkännlighet. Tappa orken och livsgnistan för en kort stund. Häll sedan i krossad tomat, kokosmjölk och ännu mer kryddor i ett desperat försök att dölja eftersmaken av kol. Servera. Inte för att det blir gott, utan för att kylskåpet är tomt och du har 32 kr på icakortet.